Skriva ut pyssel hemma – papper, bläck och marginaler

Skriv ut i gråskala eller ett bläcksnålt läge om sidan ändå ska färgläggas, använd vanligt 80-grams kopieringspapper till innehållet och ett tjockare ark bara till omslaget, och kontrollera att filen är i A4 och inte i det amerikanska Letter-formatet innan du startar utskriften.

Nästan alla hemskrivare har en fysisk marginal de inte kan skriva innanför – pappret hålls av valsar där. Marginalen ligger typiskt runt 5 till 10 millimeter. Ligger det bläck närmare kanten än så blir det antingen bortklippt, eller så krymper skrivaren hela sidan för att få plats, vilket gör allt lite mindre och lite oskarpare.

Ett pyssel som är ritat för skärm och sparat som PDF har oftast inte tagit hänsyn till det. Ett pyssel som är ritat för utskrift har det: i de här böckerna ligger inget bläck närmare arkkanten än 7,9 mm, vilket är innanför vad praktiskt taget alla hemskrivare klarar.

Den andra vanliga orsaken är formatet. En fil i Letter (216 × 279 mm) utskriven på A4 (210 × 297 mm) blir antingen skalad eller beskuren. Står det "anpassa till sidan" i utskriftsdialogen är det oftast en varningssignal – en fil i rätt format ska skrivas ut i 100 procent.

Det dyraste i en pysselutskrift är sällan motivet. Det är bakgrunden. En heltäckande färgad bakgrund över hela A4-arket kostar mer bläck än alla linjer på sidan tillsammans, och den gör dessutom pappret mörkare att färglägga mot. En pysselsida ska ha vit bakgrund.

Det näst dyraste är svart som inte är svart. Konturfärgen i många illustrationer är ett varmt mörkbrunt, och en bläckstråleskrivare blandar den färgen av alla fyra patronerna. Samma sida i rent svart använder bara den svarta patronen – som dessutom är den billigaste att byta.

I de här böckerna följer därför en bläcksnål variant med varje köp. Den gör fyra saker: hela boken blir linjer i stället för färg, allt bläck blir rent svart, linjerna blir tunnare, och de mörkaste ytorna blir gråa i stället för heltäckande. Uppmätt över hela katalogen drar den 23–39 procent mindre bläck, i snitt runt en tredjedel.

Vanligt kopieringspapper på 80 gram räcker för blyerts, kritor och färgpennor. Det är vad de flesta pysselböcker i handeln också är tryckta på.

Ska barnet använda tuschpennor är 120 gram värt pengarna – tusch går rakt igenom 80-grams papper och sätter märken på nästa sida och på bordet. Ska sidan bli en tavla på väggen är 160 gram ännu bättre, men då blir det också dyrare per ark än själva boken kostade.

Den bästa kompromissen är att skriva ut innehållet på 80 gram och bara omslaget på något tjockare. Ett styvare omslag gör mer för känslan av att det är en riktig bok än något annat man kan göra hemma.

Två häftklamrar i vänsterkanten, ungefär tre centimeter in, räcker för en bok på upp till tjugo blad. Häfta innan barnet börjar pyssla, inte efter – annars blir sidordningen fel.

Ett kopieringsställe spiralbinder en bunt för en mindre summa och gör det på några minuter. Det är värt det om boken ska ges bort, eftersom en spiralbunden bok dessutom ligger platt när barnet ritar.

Vill du inte binda alls: lägg bladen i en plastficka eller en enkel mapp med hårda pärmar. Mappen blir underlaget att rita mot, vilket är den verkliga skillnaden mot att pyssla på ett bord som ändå aldrig är ledigt.